I helgens finväder har vi börjat jobba på staketet utmed tomtgränsen till vägen. Ett stort måste för att hålla vår älskade son på tomten. Det roligaste som finns är ju annars att springa ut på vägen just för att man inte får. Vi vill verkligen inte att det ska hända Liam något med tanke på vad vi just gått igenom och fortfarande går igenom. Något som jag när jag orkar tänker skriva om, just för att sprida information om vad som kan hända.
Vilken tid det tar att måla spjäla för spjäla…230st ska målas. Först en grundning och sedan två svängar färdigstrykning varav en när staketet sitter på plats. Sen återstår det bara att se hur länge det kommer att se fint ut med ett vitt staket utmed vägen. Lär väl bli några svängar av tvätt och underhållsmålning för att det ska fortsätta att se fint ut. Förhoppningsvis så har min man, såtillika målarmästaren, valt ut rätt utomhusfärg. Färgtillverkarna har ju börjat tävla om hur många år de kan garantera att färgen håller ;-).
Att stå och måla får oss att minnas mastodontmålningen vi gjorde när vi förmålade all panel till huset. Men bra blev det och så blev det ju mindre att måla på stege och ställning när panelen väl var på plats.
Till vårt staket kommer vi sedan att sätta dubbelgrindar till infarten av huset samt en liten grind i häcken som fortfarande är på tillväxt.